Visa sak, viiisa sak.

Uj Uuj! Det var visst jättelängesedan jag tömde min mobilkamera. Är det någon som är intresserad av att se? Inte? Okej då kör vi. Äh, det är inte så många bilder faktiskt och mest visar de mat...HO?! Det kan ju inte stå HO borta vid Globen! Det är ju inte anständigt nånstans. Mitt förslag är att Globen antingen tar formen av ett A, eller I för en mer skrattande approach. Eller så bygger vi en byggnad i form av en liten tvåa och nässlar in mellan H:et och O:et. Vatten liksom. Känns ju alltid rätt.

Sådana här små (små?! dem är svinstora) krabater verkar trivas och frodas i Högis. Så fort det har skvätt lite från himlen och man är ute och går så är det rena rama minfältet av sådana här på asfalten. Man försöker sicksacka sig mellan dem men det är ju bara en tidsfråga innan någon kommer bli mosad av min sula. Aaand that wont be pleasant folks...
Det här är vad jag kallar brunch! Mat för ögat och för magen om man vill uttrycka det så. And let's do so. Längst upp skymtar ni en tallrik Halloumi-sallad tillhörandes Lars och längst ned en njutning i form av avocado/fetakräm sallad som jag själv åt upp.

Jag älskar sådana här dagar!

Såg Sigur Rós dvd:n "Heima"äntligen. Den var så fin. Island är så sagolikt. Jag. Vill. Dit.
Åt en blöt rödbetssallad med Stefan och catchade upp. Vi hade inte setts på skamligt länge och kunde väl konstatera att...ja, det mesta var som vanligt!

Den här affischen jag köpte i NYC håller på att acklimatisera sig ovanför min soffa. Jag är inte helt säker på hur väl den funkar där dock? Ja. Nej. Jo. Nja. Den behöver ju en ram för det första. Motivet är Pete Townshend som slaktar en gitarr...Mjaa, den får väl sitta kvar ett tag iallafall! Malin bjöds över på middag. En knasig tallrik pasta med tofusås fick hon. Jordgubbs/banan paj till efterrätt. Mumsi!

Ett matchande par converse slöar i humlegården. Perspektivet är ju helt uppåt väggarna dock. Jag är väl inte den med störst fötter?!